Ätran 18 maj 2017

Jag har suttit stilla, på en stol intill åkanten, i många timmar. Det regnade lite när vi kom, men det drog sakta bort. Istället har jag fått följa skiftningarna i naturen, när det sakta klarnar upp och blir en ljum, vindstilla eftermiddag / kväll, fylld med ljuvligt friska dofter och fåglarnas sång. Vatten i rörelse har en meditativ inverkan och jag kan sitta och bara titta ... i timmar på en stol intill åkanten. "Det händer ju ingenting"! Jo, det händer saker hela tiden, framför allt med mig. Jag blir lugn, rofylld, tankarna tystnar och jag blir ett med hela naturen. Jag vaknade med migrän imorse, men tanken på den är bortblåst. Jag är "duktig" och kan ha tio projekt igång samtidigt, det funkar om jag tar dessa pauser och bara låter mig själv vara, såhär. Jag har slutat prestera för andra, vill leva här och nu, för mig själv och kungsfiskaren. Han går förbi ute i åfåran, med sitt flugspö, oftast hör jag bara linans välbekanta ljud, när han svingar ut flugan, för att lura till sig fisken. Hans passion för fisket syns på hela hans hållning, för att inte tala om ögon och ansiktsuttryck, när han kämpar med och landar en lax eller havsöring. Samma passion som jag har för mina tårtor, kalligrafi, foto .... OCH att sitta många timmar, vid åkanten och titta på vattnet som rinner förbi. Oj, där flyger Kungsfiskaren och jag hinner ju inte .... ja, den med vingar. Den andre står ju lugnt ute i åfåran, svingandes sin lina. Kameran hänger runt min hals och ibland får jag till det riktigt bra. Kungsfiskaren ville dock inte idag, men jag har tålamod. Lite kaffe, senare grillning av något gott, som känns lite "fattigt" när Kungsfiskar´n, ja, han ute i åfåran, drar in en stor blank lax till kanten ... där jag sitter i min stol. LYCKA! Så visst händer saker i livet, även många timmar i en stol, vid åkanten, en helt vanlig dag, som denna.