Strömfiske i Alsterån!

Vårt första möte med denna å!

Igår gick det inte så väldigt bra. Vi var nog lite trötta och valde en sträcka, som var enkel att komma åt men lite svår för all växtlighet. Jag ”övningskör” och försöker hitta öppna ställen, så jag slipper fastna i … det mesta runtomkring mig. Idag fick vi tips av Johan att välja en annan sträcka, en bit att gå dit, men så väldigt fint i solen. Vilken natur, vilmarkskänsla! Lagom öppet och ganska enkelt att vada ut i vattnet, för min del. Mellan två stenar, mitt i strömmen, visar sig en fisk flera gånger. Jag försöker, men når inte riktigt dit. Mina kast sitter inte riktigt och ibland ramlar linan ner i en spiral och lägger sig i en hög på ytan. Jag börjar förvänta mig att döda fiskar ska flyta upp, runt mig, då de skrattat ihjäl sig! Men skam den som ger sig! Kristian, en av mina läromästare, kommer och försöker tålmodigt få in i min hjärna, att skicka rätt signaler till handen. Nja, det blir bättre och han går och sätter sig i kanten, lite längre upp än där fisken visar sig. Han instruerar mig att kasta längre upp och längre ut. Det tar några gånger och tillslut är jag där, fisken är uppe och biter men fastnar inte. Nåja, nu får jag avvakta lite. Kristian går iväg och jag övningskastar lite längre neråt. Men så ser jag, i ögonvrån, att den är uppe ett par gånger igen och slänger dit ett kast, helt perfekt, och den tar direkt! LYCKA! Jag ropar till Kristian och han kommer rusande för att filma. Jag lyckas precis få öringen till mig, den är silverblank och kanske en 35-40 cm lång! En liten tjockis! Jag ska precis ta tag i den och kroka av, när den lossnar av sig själv, och simmar snabbt iväg! Detta är så vansinnigt härligt! Kristian tar en öring lite längre upp, i samma storlek, och står och försöker få en ännu större på kroken, men den är inte lika intresserad. Däremot kommer en väldigt social fjäril och söker vårt sällskap, genom att sätta sig i pannan på honom. Det händer saker runt oss hela tiden! Mycket nöjda med dagen, ska vi åka hemåt, men vi kommer alldeles säkert att återvända till Alsterån och Vidinge gård.